Självförtroende vs självkänsla
Jag vågar mig på att skriva att ALLA kan tränas till gott självförtroende genom att exempelvis lära sig något inom ett specifikt område.
Jag liknar det metaforiskt att ta på sig en mask.
Jag vågar mig även på att skriva att självkänsla innebär ett inre arbete med att nå sin inre kärna, sitt eget värde & orubbliga tillit till sig själv.
Den del av dig som verkar från sitt autentiska jag. Metaforisk liknar jag det med att ha tagit av sig masken.
Med masken på styrs du (ofta på ett omedvetet plan) av vad andra tror, tycker, tänker om dig/det du gör. Du förlitar dig på bekräftelse utifrån. Du kan uppleva framgång inom livets områden men känner ett inre skav.
Ett skav som kan försvinna tillfälligt för att återvända igen, och igen.
Ett liv som levs utifrån och in.
Med masken av har du utvecklat tilliten till dig själv och struntar du i vad andra tror, tycker , tänker om dig/det du gör.
Behovet av andras bekräftelse upphör.
Du upplever framgång inom livets alla områden. Det inre skavet är borta. Inom dig bor ett lugn som oavsett yttre händelser och omständigheter kan bevaras. Ett liv som levs inifrån och ut.
Jag vågar uttrycka mig på detta sätt för att jag har gjort resan, en resa som fortfarande pågår och fortsätter så länge jag väljer att expandera.
Mitt självförtroende har alltid varit bra. Jag har utmanat mig själv, gjort saker jag innan trodde jag inte skulle klara av.
Min självkänsla däremot var inte särskilt utvecklad och stark.
Den har växt, stärkts och utvecklats över tid.
Det är mitt eget engagemang, samt viljan att ta mig framåt som hjälpt mig igenom de hinder jag tidigare hade. I processen har jag nått en djup förståelse för mig själv, hittat mitt inre ledarskap för att kunna bygga det starkt och hållbart.
Detta innebär att jag genom åren har samlat på mig information, kunskap, kraftfulla verktyg, samt erfarenheter både på egen hand, samt tillsammans och med hjälp av andra människor.
Du kanske kan känna igen dig?
Vi är alla samlare av information om sådant som intresserar oss. Böcker som lästs, föredrag och poddar som lyssnats på, kurser, utbildningar mm.
Allt detta är dock verkningslöst om det inte omsätts till praktik och appliceras i livet.
Den bästa liknelsen jag har för att beskriva vad jag menar kommer från första lektionen av yogalärarutbildningen jag gick 2008-2010. Utbildningen hade angivit två böcker om yoga som studielitteratur. Bland det första vår lärare säger är att lägga undan böckerna. På frågan om vi inte skulle läsa dem svarade han att ni lär er inte yoga genom att läsa böckerna. Ni lär er yoga genom att praktisera asanas, meditation och pranayama. Allt annat inom yogans filosofi och läror kommer falla på plats av sig självt när ni dedikerar er till er yogapraktik.
Det var först mot slutet av utbildningen som jag faktiskt förstod att hade jag börjat läsa i böckerna hade jag inte förstått allt det jag förstod tack vare mitt comittment till min yogapraktik.
Vilken informationsinhämtning har varit viktig och betydelsefull för dig? Bevarar du den som ren information, eller applicerar du den?
Med omtanke ❤
Camilla
Spirit Heart Woman 
Lämna en kommentar